Äntligen kan man ta fram de lite tjockare kläderna, ladda upp med varmt té och ta ut snöskotern ur garaget (eller ja, nästan i alla fall). I brist på snö så ska jag istället lägga allt krut på bilen hade jag tänkt. I alla fall tills säsongen blir midvinter och vinterdäcken ska på som sista touch. Detta är tiden jag gillar mest, få personer i min närhet delar min åsikt men jag fullkomligt älskar vinterkylan!
Äntligen en ledramp på snöskotern
Efter en lång fundering och sökande så fattade jag mod och tog ett slutgiltigt beslut som jag inte tror att jag kommer få ångra. Ni vet den där känslan när man verkligen vill ha något men man skjuter upp planerna hela tiden utan egentlig orsak.
Jag har köpt en dubbelradig ledramp som jag fick hem förra veckan. Utöver att den var mycket stilig och kommer smälta in bra i fronten så kändes den även rejäl på något sätt. Min sambo sa att jag nog kommer behöva hjälp för att koppla in och montera den, men min pappa påminde mig om det som han lärt mig. Med lite tålamod så hade jag ledrampen uppe på nolltid, allt är möjligt om man bara tar det lugnt. Jag handlade min ledramp från Ljusgiganten och det medföljde en manual som var till stor hjälp. Jag hade visserligen lite medvind genom att det bara var plus och minus som skulle kopplas på, resten var egentligen bara ett montage som vilket som helst. Sedan krånglade jag lite genom att använda krympslang istället för en vanlig stickkontakts-lösning, men farsan har alltid sagt att det är bättre att täta själv. Och det passar ju mig som gärna göra saker själv.
När montage och installation var klar så åkte jag och plockade upp sambon på jobbet. Han var inte alls beredd på att jag skulle gjort den till-piffning av vårt lilla åk och fick erkänna sig besegrad när vi åkte genom de norrländska skogarna, nu mer upplysta än någonsin.
